|
|
Betyg från årskurs sex
Regeringen väntas lägga ett förslag om att införa betyg från höstterminen i år 6 i grundskolan. Betygen föreslås följa den nya betygsskalan och skall ges parallellt med skriftliga omdömen. Riksförbundet Hem och Skola ställer sig inte avvisande till betyg i allmänhet, men menar att det är olämpligt att genoföra denna reform vid den föreslagna tidpunkten 2012. Som utbildningsdepartementet konstaterar finns det ingen forskning som visar att betyg i tidigare år varken bidrar till ökad eller minskad måluppfyllelse. Vi menar att man till att börja med bör satsa på att öka kunskaperna om hur och när det är bäst att införa betyg. Den politiska debatten präglas härvidlag av väldigt mycket tyckande och väldigt lite kunskap.
Skollan ställs inom de närmaste åren inför stora förändringar med ny skollag, nya kursplaner och nytt betygsystem. Dessa reformer kommer att ställa stora krav på skolans personal vad gäller flexibilitet, nytänkande och fortbildning.
Att införa betyg från år 6 är inte så lätt som det låter
Stora grupper lärare på mellanstadiet har ingen erfarenhet av betygsättning, som på många universitet varit styvmoderligt behandlad i lärutbildningen. I en 6 – 9 skola kommer antalet elever som skall betygsättas att fördubblas. I en 1 – 6 skola är det en helt ny uppgift. Man skall inte underskatta den kompetensutveckling som behövs och det arbete det är att sätta betyg med god kvalitet. Att lägga ytterligare reformbörda på skolorna och dess personal inom de närmaste åren, innan de redan beslutade reformerna fått tid att slå igenom, riskerar få till följd att reformerna inte får den positiva effekt som är avsikten. Vi har dålig erfarenhet från tidigare skolreformer. På många skolor fungerar skriftliga omdömen mycket bra, på andra fungerar de inte alls. Det vore bättre att i nuläget satsa på en god kvalitet på dessa omdömen i alla skolor. En skola som inte kan skapa omdömen med kvalitet, kan den sätta betyg med kvalitet? Illa satta betyg är värre än inga betyg alls.
|
|
|
|
|
BarnreklamUngdomar måste bli mer mediekritiska Fyra av fem ungdomar minns inte den internetreklam de exponerats för. Trots att de under 15 minuter utsattes för ett starkt informationstryck. Siffrorna kommer från den undersökning som Sveriges Konsumenter initierat och som genomförts av forskare vid Lunds universitet. – Den reklam som finns på internet skiljer sig åt mycket från övrig reklam, till exempel den från tv, säger Louise Ekström, projektledare vid Sveriges Konsumenter. Den är mer intensiv och har snabba budskap, så det går inte att jämföra med reklam från tv som oftast är en kort berättelse som pågår under en längre tid. Ungdomarna har svarat på en enkät, genomgått ögonrörelsemätning under 15 minuter de fick surfa fritt på internet och haft en djupintervju. Undersökningen från ögonrörelsemätningen visade att de valde att ta del av reklamen under 15 sekunder. – En halv sekund räcker för att bli påverkad. Dessutom är dessa ungdomar omedvetna om reklamens syfte, vilket gör dem extra sårbara och lätta att påverka, säger Louise Ekström. Läs mer om projektet på Sveriges Konsumenters hemsida samt barnreklam.blogspot.com och ta del av vad du som lärare och förälder kan göra för att hjälpa barnen att bli mer kritiska till internet.
Fotograf är Leo Drakenberg. |
|
|
|
|
|
|